Så förbereder du dig effektivt inför provet
Du behöver inte börja ett halvår innan. En lagom tid att börja är ungefär en månad innan provet.
Det viktigaste i början är att bekanta dig med strukturen på provet och förstå hur provskaparna vill ha svaren. Detta är ofta den viktigaste delen av förberedelsen.
Repetera tentor som är minst fem år gamla. Genom att göra detta upptäcker du vilka ämnen som är återkommande och vilka områden du behöver fokusera på.
Välj sedan en av de nyare tentorna som du inte har övat på och gör den i sin helhet. Eftersom tentorna uppdateras i formulering och riktlinjer ändras, ger de nyare tentorna dig en korrekt kalibrering av var du ligger.
Repetera de ämnen där du inte har presterat så bra med frågor från äldre tentor. Fokusera särskilt på 20 - 30 ämnen som har återkommit ofta de senaste åren.
Fortsätt med detta mönster tills din poäng börjar klättra upp och du känner att du har en betryggande marginal över godkänt-gränsen på 65%.
Lägg inte tid på frågor som sällan kommer. Genom att fokusera på de 20 vanligast förekommande ämnena genom åren har man historiskt kunnat få runt hälften av poängen som krävs för godkänt.
Kom ihåg att många poäng fås genom att beskriva grundläggande saker som de flesta kan utan att plugga efter AT eller BT – till exempel bukstatus, yrselanamnes, rektoskopi och basala labprover.
Provskaparna vill förmodligen ha svaren på ett annat sätt än vad du är van vid från tidigare studier. Det är viktigt att förstå detta innan provet.
Vissa frågor har inget maxantal på vad du kan ange. Poängsättningen fungerar så att du får poäng för de saker du nämner som finns med i facit, upp till maxpoängen för frågan.
Det finns en klausul om att man inte ska ange ovidkommande saker. Håll dig till det som är relevant för frågan – skriv inte bara allt du kan komma på.
Ange varje enskilt prov – undvik pakettermer. Vad som ingår i olika beställningspaket kan variera mellan laboratorier, så provskaparna rekommenderar att man anger namnet på de specifika analyserna.
"elstatus", "antikroppspanel", "hepatitblock", "leverstatus" och liknande paketnamn.
Hb, TPK, LPK, EPK, EVF, MCV, MCH, Na, K, Kreatinin, ALAT, ASAT, ALP, Bilirubin osv.
Vissa termer som "blodstatus" och "proteinprofil (elfores)" har bred konsensus om vad som ingår och kan användas. Men om du är osäker – skriv ut de enskilda proverna. Du förbrukar inte svarsalternativ genom att vara specifik.